Säpo

Flyktingspionage

Underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra i exil innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, eller liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige. 

Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning.

Det finns också en risk att så kallat flyktingspionage övergår i andra former av spioneri. Personer som redan har tvingats att spionera på sina landsmän i Sverige är sårbara och lättare att utsätta för fortsatt utpressning för att de ska inhämta och delge även annan information till sitt forna hemland.

Motiv till flyktingspionage

Det är främst icke-demokratiska stater som bedriver flyktingspionage. Ledarskapet i auktoritära eller icke-demokratiska stater tenderar att uppfatta alla former av opposition mot statsmakten som en utmaning och ett direkt hot mot den nationella säkerheten, den inre stabiliteten och den egna kontrollen av maktapparaten.

Dessa stater lägger ofta ner omfattande resurser, såväl inom landets gränser som utanför, för att hindra enskilda individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Kontrolleras med våldsamma metoder

Inom det egna landets gränser begränsas ofta de mänskliga fri- och rättigheterna i syfte att utöva kontroll över medborgarna. Det är inte ovanligt att alla former av politiska aktiviteter som i något avseende ifrågasätter den rådande politiken slås ned eller kontrolleras med våldsamma metoder. Individer som öppet uttrycker alternativa politiska åsikter eller krav råkar inte sällan ut för trakasserier, godtyckliga frihetsberövanden, misshandel, tortyr och mord. De kan även ställas inför rätta för brott mot den nationella säkerheten.

Utanför landets gränser används de nationella säkerhets- och underrättelsetjänsterna för att kontrollera och neutralisera kritiker och oppositionella som lever i exil. I vissa fall utsätts även personer med svenskt ursprung som stöttar dessa.

Förebyggande arbete

Säkerhetspolisen samtalar med utsatta grupper i samhället för att öka medvetenheten om problematiken och om att flyktingspionage är ett brott. Säkerhetspolisen arbetar också aktivt med myndigheter och organisationer som kan vara utsatta för olovlig underrättelseverksamhet som syftar till att inhämta information som i nästa steg kan användas till att bedriva flyktingspionage mot enskilda individer. Genom att göra de anställda medvetna om flyktingspionage minimeras risken för att de ovetandes tillhandahåller information som kan användas av underrättelse- och säkerhetstjänster som bedriver flyktingspionage. 

Polisiärt utredningsarbete

I de fall vi får indikationer på att olovlig underrättelseverksamhet bedrivs, följs detta upp genom polisiärt utredningsarbete. Detta utredningsarbete kan i sin tur till exempel resultera i ett åtal mot en agent eller utvisning av en underrättelseofficer/diplomat.