Säpo

Våldsbejakande extremism

Det går inte att peka ut någon enskild profil på individer som dras till våldsbejakande extremism. Våldsbejakande radikalisering beror ofta på ett samspel av olika faktorer. Begreppet våldsbejakande radikalisering syftar här till den process då en person eller grupp börjar främja olagligt våld i politiskt eller ideologiskt syfte.

Främjandet kan handla om att verbalt uppmana andra till att utföra våldshandlingar och attentat, ge logistiskt och finansiellt stöd till terroristgrupper eller att delta i planering, förberedelse och genomförande av terrorattentat. Våldsfrämjande radikalisering måste inte leda till terrorism, utan kan sluta i andra allvarliga våldsbrott och otillåten påverkan.

Tre grundläggande komponenter

Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang både historiskt och i nutid. Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande komponenter. Det finns upplevda orättvisor eller kränkningar, vilka kan ha en reell grund. Det finns också en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. Slutligen krävs också ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Dessa tre komponenter kombineras på unika sätt hos individer och har varierande betydelse.

Vissa personer går med i våldsfrämjande grupper utifrån sökande efter spänning och gemenskap, andra är mer ideologiskt intresserade och vissa hamnar i våldsfrämjande grupper eftersom flera i deras familj eller sociala närmiljö redan är våldsfrämjande. Ibland finns en karismatisk ledare som genom undervisning och mentorskap driver på radikaliseringen. I vissa fall existerar etablerade terrornätverk som försöker rekrytera individer. Ofta radikaliserar dock personer varandra utan tydliga ledare.

Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker i dag via sociala medier och andra delar av internet. Ideologins betydelse varierar mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism, men den kan även fungera som legitimering av ett våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker.

Åtgärder mot radikalisering

Säkerhetspolisen arbetar endast med våldsfrämjande extremistiska miljöer när det finns information om brottslig verksamhet.

För att motverka våldsfrämjande radikalisering krävs en samlad insats från samhället. Det behövs utbildning och spridande av kunskap, dialog och samverkan mellan olika samhällsparter, såväl som riktade åtgärder och stöd till personer som redan hamnat i våldsfrämjande extrema miljöer. Här kan du läsa mer om det förebyggande arbetet mot terrorism.