-
Organisation
-
Historik
-
Dokument som styr verksamheten
-
Lagar och regler
-
Regionala enheter
-
Icke-spridning av massförstörelsevapen
-
Radikalisering och avradikalisering
-
Stöd till andra polismyndigheter
-
Så skaffar Säkerhetspolisen information
-
Internationell rättslig hjälp
-
Säkerhetsärenden
-
Jobba hos oss
-
Offentlighet och sekretess
-
Upphandling
-
Aktuella händelser 2005-2009
-
Utländska säkerhets- och underrättelsetjänster
-
Kontakta oss
Utskriftsversion
Säkerhetspolisen ska se till att Sverige inte blir en tillflyktsort för personer som kan utgöra en fara för rikets säkerhet. Vår uppgift är att utifrån vad som är känt om en utlännings bakgrund, kontakter eller aktiviteter, antingen i Sverige eller utomlands, bedöma om han eller hon kan komma att utgöra en säkerhetsrisk. Säkerhetsskälen som kan finnas är antingen kopplade till rikets säkerhet, inklusive flyktingspionage, eller terrorism, vilket är vanligast.
Säkerhetspolisen granskade cirka 800 av de omkring 24 400 asylansökningar som gjordes under 2008. Av dessa utreddes 237 på djupet, där sökanden i de flesta fall kallades till förhör. Vid förhör ställer vi frågor runt de omständigheter som gjort att ansökan uppmärksammats. Det är ofta uppgifter som lämnats av sökanden själv, men det kan också vara information som Säkerhetspolisen fått på annat sätt.
En fråga som ofta diskuteras är att sökanden och dennes ombud inte får ta del av alla grunder för utvisningsbeslutet. Det beror på att mycket av den information som ligger till grund för bedömningen omfattas av sådan sekretess att den inte får lämnas ut. Det kan vara fråga om information från utländska säkerhets-
eller underrättelsetjänster. Informationen kan också komma från en informatör vars egen säkerhet riskeras om hans eller hennes identitet blir avslöjad.
En annan fråga som ofta får uppmärksamhet är varför en person kan utvisas av säkerhetsskäl utan att vara dömd för brott. Skälet till det är att verksamheten med yttranden i säkerhetsärenden är förebyggande, det vill säga tar sikte på vad en person kan befaras ägna sig åt om han eller hon får uppehållstillstånd i Sverige.
I de fall det kan misstänkas att ett brott är begånget ska utredningen av brottet hanteras enligt bestämmelser i bland annat rättegångsbalken.
Under 2008 granskade Säkerhetspolisen cirka 1 800 av de 25 600 ansökningar om medborgarskap som handlades av Migrationsverket under året. I 252 ärenden gjordes en djupare utredning där samtal med sökanden genomfördes i de flesta fall. Under året förordade Säkerhetspolisen att ansökan om medborgarskap skulle avslås i 7 fall.
Säkerhetspolisens arbete med att förhindra att Sverige blir en tillflyktsort för personer som kan utgöra en säkerhetsrisk styrs av svensk lagstiftning. Vår möjlighet att yttra oss över ärenden om uppehållstillstånd anges i utlänningslagen (2005:716) och över medborgarskapsärenden i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Under 2008 förordade vi i yttranden till Migrationsverket, som är första beslutsinstans, att ansökan borde avslås i 4 fall. Migrationsverkets beslut kan överklagas till regeringen såväl av sökanden som av Säkerhetspolisen. Innan regeringen får fatta beslut i ett ärende ska en muntlig förhandling hållas i Migrationsöverdomstolen. Domstolen ska därefter yttra sig till regeringen över omständigheterna i det specifika ärendet. Om domstolen kommer fram till att ett beslut om utvisning inte går att verkställa är regeringen bunden av detta.
Ärendena omfattas av sekretess
En fråga som ofta diskuteras är att sökanden och dennes ombud inte får ta del av alla grunder för utvisningsbeslutet. Det beror på att mycket av den information som ligger till grund för bedömningen omfattas av sådan sekretess att den inte får lämnas ut. Det kan vara fråga om information från utländska säkerhets-
eller underrättelsetjänster. Informationen kan också komma från en informatör vars egen säkerhet riskeras om hans eller hennes identitet blir avslöjad.
Förebyggande verksamhet
En annan fråga som ofta får uppmärksamhet är varför en person kan utvisas av säkerhetsskäl utan att vara dömd för brott. Skälet till det är att verksamheten med yttranden i säkerhetsärenden är förebyggande, det vill säga tar sikte på vad en person kan befaras ägna sig åt om han eller hon får uppehållstillstånd i Sverige.
I de fall det kan misstänkas att ett brott är begånget ska utredningen av brottet hanteras enligt bestämmelser i bland annat rättegångsbalken.
Medborgarskapsärenden
Under 2008 granskade Säkerhetspolisen cirka 1 800 av de 25 600 ansökningar om medborgarskap som handlades av Migrationsverket under året. I 252 ärenden gjordes en djupare utredning där samtal med sökanden genomfördes i de flesta fall. Under året förordade Säkerhetspolisen att ansökan om medborgarskap skulle avslås i 7 fall.
Lagstiftningen styr vårt arbete
Säkerhetspolisens arbete med att förhindra att Sverige blir en tillflyktsort för personer som kan utgöra en säkerhetsrisk styrs av svensk lagstiftning. Vår möjlighet att yttra oss över ärenden om uppehållstillstånd anges i utlänningslagen (2005:716) och över medborgarskapsärenden i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
| Säkerhetspolisen | Box 12312 | 102 28 Stockholm | Tfn: 010-568 70 00 | Fax: 010-568 70 10 | E-post: sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se | Om webbplatsen |