Säpo

Säkerhetspolisens årsbok presenteras

2015-03-18

Supervalår, stora flyktingströmmar, terrorism- och underrättelsehot. 2014 var ett intensivt år för Säkerhetspolisen. Läs mer i vår årsbok.

Säkerhetspolisens årsbok 2014

Här kan du ladda ned årsboken i sin helhet.PDF (pdf, 8.1 MB)

2014 var ett intensivt år för Säkerhetspolisen. Det framgår tydligt av den årsbok som presenterades i dag. I den berättar myndighetens medarbetare bland annat om supervalåret, hotet från terrorister, utmaningarna med stora flyktingströmmar, och om den dramatiska ökningen av antalet personer som reser från Sverige för att delta i strider utomlands.


– Vi såg under 2014 en tydlig uppdelning mellan planerad och oplanerad verksamhet, och fick också flera exempel på hur viktigt det är för oss att kunna ställa om från det ena till det andra, säger biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö, som deltog i det seminarium där årsboken presenterades.

Ett exempel på planerad verksamhet var det så kallade supervalåret, då EU-parlamentvalet och valen till riksdag, landsting och kommun genomfördes inom loppet av några månader.

– Det var en stor utmaning för oss. Sverigedemokraternas valrörelse var till exempel oerhört intensiv, då man besökte 90 platser på sex veckor. Det är 3-4 valmöten om dagen som vårt personskydd behövde hantera, säger Johan Sjöö.

Till de skeenden som inte gått att förutse och planera inför, hör krigsresorna till Syrien och ISIL.

– När det gäller kontraterrorism har vi fått förstärka och ställa om rejält den senaste tiden. Från att problematiken berört tiotals personer räknat över flera år, har plötsligt hundratals människor rest från Sverige till ISIL på kort tid. Och den kurvan pekar fortfarande uppåt. Det ställer enorma krav på oss, säger Johan Sjöö.

Många på flykt – stor utmaning

Med fler konflikthärdar runt om i världen, kommer också stora flyktingströmmar med människor som försöker undkomma oroligheterna. Även det påverkar Säkerhetspolisen, i uppdraget som remissinstans till Migrationsverket. Johan Sjöö igen:

– Precis som med de personer som reser utomlands för att strida så är utmaningen här att, i en stor mängd, hitta det fåtal som har både avsikt och förmåga att till exempel genomföra terrorattentat.

Av de drygt 81 000 asylansökningar som Migrationsverket tog emot under 2014, skickade de vidare 109 på remiss till Säkerhetspolisen. I 24 fall fick de tillbaka en erinran.

– Det betyder att vi där hittade kopplingar till terrorism- eller underrättelsehot, vilket gjorde att vi bedömde att personen i fråga inte borde få asyl i Sverige. Sedan är det upp till Migrationsverket att väga den risken mot rätten till asyl. Många blir kvar i landet. Det ställer krav på oss att vidta åtgärder som motverkar den eventuella risk det kan medföra, säger Johan Sjöö.

Här kan du läsa mer om vårt uppdrag som remissinstans till Migrationsverket

Här kan du läsa mer om utmaningarna med stora flyktingströmmar

Regimer skickar agenter till Sverige

I flyktingströmmarna finns även exempel på så kallat flyktingspionage, där regimer skickar agenter för att kartlägga och försöka påverka oppositionella som befinner sig i Sverige.

– Flyktingspionage är egentligen ett svagt begrepp. Vad vi talar om här är politisk förföljelse, dels av personer som vi gett en fristad i Sverige, men även av journalister och företrädare för människorättsorganisationer, som svartlistas, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker för Säkerhetspolisens kontraspionage.

En bild av hur omfattande och allvarlig den här verksamheten är i dag, är att 75 procent av de Persona non grata-ärenden där diplomater utvisas från Sverige, rör just flyktingspionage.

Konstant underrättelsehot mot Sverige

Det övriga underrättelsehotet mot Sverige är förhållandevis konstant, och precis som tidigare är de största aktörerna Ryssland, Iran och Kina.

– Det man måste förstå, är att de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna är väldigt stora. Vi talar om flera hundra tusen anställda, med hundratals underrättelseofficerare på uppdrag runt om i Europa. Bland annat i Sverige, säger Wilhelm Unge.

Underrättelseofficerarna opererar utifrån en rad plattformar: Konsultbolag, nyhets- och resebyråer, men även inom ramen för den egna ambassadens verksamhet.

– Det blir, med all rätta, mycket uppmärksamhet när svenskt luftrum kränks, men vi får inte glömma bort de här personerna som ju är på plats varje dag, säger Wilhelm Unge, som avslutar med att rikta ett tack till allmänheten:

– Sedan förra årsboksseminariet, då vi berättade om den ryska militära planläggningen vi ser i Sverige, har vi fått in en mängd användbara tips. Fortsätt skicka in dem. Varje till synes meningslös pusselbit kan vara oerhört värdefull för oss som ser hela bilden.

Här kan du läsa mer om flyktingspionage

Här kan du läsa mer om ryska olagliga underrättelseoperationer