Säpo

Frågor och svar om extremistmiljöer

2017-10-04

Säkerhetspolisens uppgift är att förebygga och förhindra brott mot vår demokrati. För att förhindra brott från individerna i de extremistiska miljöerna arbetar Säkerhetspolisen på flera olika plan, där egen inhämtning av information, underrättelser och samverkan med andra myndigheter är de viktigaste delarna. Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, svarar på frågor om extremistmiljöerna.

Hur ser hotet från extremistmiljöerna ut?
Säkerhetspolisens bedömning är att den våldsbejakande islamistiska miljön fortsätter att utgöra det största hotet. Det beror bland annat på den uttalade avsikten och antalet individer som attraheras och inspireras av det ideologiska budskapet. Den våldsbejakande islamistiska miljön betraktar också hela samhället, alltså alla som inte tror som de, som legitima mål. Även om samma typ av budskap och avsikt finns hos vit makt-miljön och den autonoma miljön, är uppmaningarna inte lika tydliga och sker inte heller i samma omfattning. Vit makt- och den autonoma miljön är främst ett hot mot enskilda individer eftersom de vid sidan av opinionsbildande yttringar regelbundet och systematiskt använder våld, hot och trakasserier för att hindra människor från att mötas, utföra sina uppdrag eller sitt arbete och uttrycka sina åsikter.

Hur har extremistmiljöerna utvecklats?
Extremistmiljöerna har utvecklats på flera olika sätt beroende på hur, och inte minst från när, vi väljer att se det. Det här är miljöer och en typ av verksamhet som historiskt sett går i vågor med toppar och dalar av hög aktivitetsnivå och större miljöer. Hur aktörerna väljer att organisera sig, eller avstå från att göra det, och vilken typ av verksamhet de bedriver beror på händelser i omvärlden, rättsväsendets åtgärder och uppfattningen om vilka sakfrågor det för tillfället finns gehör för.

Hur påverkas extremistmiljöerna av medial uppmärksamhet?
Det är svårt att svara på, särskilt i ett längre perspektiv och utifrån vårt uppdrag. Men vi bör absolut reflektera över att uppmärksamheten kan fungera som ren PR för vissa grupper eller organisationer. Det kan i första hand påverka miljöernas tillväxt, men också bygga på skrämselkapitalet och känslan av upplevt stöd. Något som i förlängningen kan stärka aktörerna i sin övertygelse att brott är nödvändigt för att förändra samhället.

En uppfattning som förts fram är att det nu sker en upptrappning av våld och hot inom främst vit makt-miljön och den autonoma miljön. Är Säkerhetspolisen av samma uppfattning?
Säkerhetspolisen har under flera års tid noterat en ökad aktivitet i både den autonoma miljön och i vit makt-miljön, till exempel i form av offentliga och opinionsbildande aktiviteter. Vi bedömer också att det sistnämnda kommer att öka det kommande året med tanke på valet 2018, och vi vet att flera brott begås i anslutning till offentliga aktiviteter. Men det är viktigt att komma ihåg att ökad synlighet inte är detsamma som ett ökat hot. Och att extremistmiljöerna arbetar intensivt med att bygga upp sitt skrämselkapital som gör att de inte alltid behöver begå brott för att uppfattas som hotfulla.

Vilken roll hade Säkerhetspolisen i samband med vit makt-demonstrationen i Göteborg den 30 september 2017?
Själva demonstrationen hanterades av Polismyndigheten i region Väst. För Säkerhetspolisen handlade det om att bistå med information och hotbildsbedömningar så att Polismyndigheten skulle kunna dimensionera insatsen på bästa möjliga sätt. Vi arbetade intensivt med att hämta in information, bearbeta och bedöma den både före och under demonstrationen, så att de poliser som behövde den skulle få den så fort som möjligt.

Hur kommer demonstrationen i Göteborg att påverka utvecklingen i extremistmiljöerna?
Den kommer sannolikt att påverka extremistmiljöerna på flera olika sätt och på olika plan. Demonstrationen har medialt beskrivits som ett nederlag eftersom arrangörerna från vit makt-miljön inte lyckades samla så många som de räknat med och inte heller lyckades med sitt uppsåt att trots allt gå den ursprungliga vägen. För en organisation inom vit makt-miljön som lagt sig vinn om en hårdför framtoning och kompromisslös kamp finns troligtvis ett visst behov av att upprätta någon slags heder, vilket skulle kunna resultera i en ökad våldsbenägenhet, men det är för tidigt att säga. Samtidigt är också tillväxt en övergripande målsättning, det vill säga att rekrytera fler anhängare och få röster i kommande val. I det ljuset går det att argumentera för att demonstrationen var lyckad eftersom den mediala uppmärksamheten bidrog till att öka kännedomen om vit makt-miljön.

Hur många personer inom extremistmiljöerna anser Säkerhetspolisen utgör ett hot mot rikets säkerhet?
Antalet individer som finns inom de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige har ökat väsentligt under senare år, från några hundra till omkring 3 000. Ett fåtal av dessa är beredda att begå terrorbrott och Säkerhetspolisens utmaning är att hitta den som har avsikt och förmåga.

Hur är sifforna fördelade på respektive extremistmiljö?
Drygt 2 000 av dessa individer återfinns inom den våldsbejakande islamistiska extremismen, medan övriga återfinns inom vit makt-miljön och autonoma miljön. Säkerhetspolisen har i nuläget valt att inte specificera sifforna, även om vi har god kännedom om miljöerna. Som vi har sagt så har inte alla dessa individer avsikt och förmåga att begå attentat, men de finns i miljön och understödjer på olika sätt terrorbudskapet, genom till exempel finansiering eller rekrytering.

Kan Säkerhetspolisen redogöra för vilken organisation inom extremistmiljöerna som har flest anhängare?
Säkerhetspolisen följer inte aktörer på det sättet och har inte den typen av statistik eftersom det handlar om åsikter. Vårt uppdrag gäller de brott som individer, grupper och organisationer begår i syfte att förändra samhällsordningen. Men utifrån det perspektivet är vår bedömning att extremistmiljöerna har vuxit och att det nu är fler som begår eller planerar ideologiskt motiverade brott eller uppmanar andra att göra det.

Så mycket har extremistmiljöerna vuxit