Säpo

Säkerhetspolisens underrättelsearbete i fokus

2018-11-22

Säkerhetspolisen förebygger och förhindrar brott mot Sverige och den svenska demokratin. Vårt underrättelsearbete pågår dag som natt, året om, inte sällan under stark tidspress. I arbetet är både nationell och internationell samverkan viktig.

Johan Olsson, operativ chef vid Säkerhetspolisen, svarar på frågor om underrättelsearbetet.

Hur arbetar Säkerhetspolisen med underrättelser?
Säkerhetspolisen ansvarar för att skydda Sverige och demokratin. Inom ramen för vårt uppdrag arbetar vi med att upptäcka och förhindra grova brott som spioneri och terrorism, bland annat genom bearbetning av information och underrättelser. I Säkerhetspolisens underrättelsearbete samverkar vi med andra både nationellt och internationellt. Viktiga nationella samarbetspartners är främst Polismyndigheten, den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA).

Hur många underrättelser hanterar Säkerhetspolisen?
Säkerhetspolisen arbetar ständigt, dygnet runt och under årets alla dagar, med att bedöma information och uppgifter om bland annat terrorattentat som planeras. Totalt hanterar vi ungefär 6 000 underrättelser om terrorism varje år, i genomsnitt ett konkret hot mot Sverige varannan dag. Vi vidtar de åtgärder som krävs för att avvärja hot.

Hur bedrivs underrättelsearbete?
Underrättelsearbete bedrivs genom inriktning, inhämtning, bearbetning, analys och delgivning av information. Inhämtning av underrättelser sker bland annat genom spaning, personkällor, förhörsinformation och kontakter med andra myndigheter och organisationer. När uppgifterna har analyserats beslutar Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter och organisationer om åtgärder.

Så skaffar Säkerhetspolisen information

Vilken information rör det sig om?
I vårt arbete vidtar vi en rad åtgärder för att skydda Sverige, men det som rör vår operativa verksamhet kan vi inte gå in på eftersom det riskerar att förstöra arbetet och förhindra att vi lyckas stoppa en misstänkt gärningsperson. Det kan handla om att Säkerhetspolisen snabbt måste bedöma tips om att en person håller på att tillverka en bomb och planerar att detonera den mot ett mål i Sverige, eller att en person misstänks spionera på uppdrag av ett annat land. I underrättelseflödet identifieras kontinuerligt konkreta och allvarliga hot som Säkerhetspolisen får arbeta intensivt med för att bedöma och förhindra.

Varifrån kommer informationen?
Säkerhetspolisen får information från en rad olika källor, inklusive säkerhetstjänster i andra länder. Vi delar relevant information med varandra och samarbetar för att förhindra den internationella terrorismen. Exakt vilken information vi har tillgång till kan vi inte avslöja, eftersom det skulle riskera att störa vårt arbete och öka riskerna för Sverige och vår demokrati. Säkerhetspolisen vidtar de åtgärder som krävs för att avvärja hot och skydda liv.

Finns det risk för terrordåd i Sverige?
Terrorhotnivån i Sverige är i nuläget förhöjd. Det motsvarar en trea på den femgradiga skalan. Förhöjd nivå innebär att attentat kan ske. Nivån har varit förhöjd sedan hösten 2010, med undantag för perioden november 2015 till mars 2016 då terrorhotnivån bedömdes som hög vilket motsvarar en fyra på skalan. Sverige har också under den här perioden varit med om ett fullbordat terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 och bombdåden i Stockholm den 11 december 2010. I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att upptäcka och avvärja attentat. Det arbetet pågår ständigt och jämt, dygnet runt.

Vad innebär förhöjd nivå konkret?
Förhöjd nivå innebär att terrorattentat kan inträffa. Säkerhetspolisen har i flera år kommunicerat detta till både allmänheten och till myndigheter och organisationer i Sverige för att de ska kunna vidta relevanta åtgärder. Förhöjt hot innebär att skyddsåtgärderna också har höjts. Råden till allmänheten är:

  • Var vaksam
  • Följ Polismyndighetens rekommendationer
    Polisens webbplatslänk till annan webbplats
  • Tro inte på obekräftad information eller rykten i exempelvis sociala medier, och sprid dem inte vidare själv.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning