Utskriftsversion
Gårdagens Uppdrag granskning handlade om en man som enligt programmet är en före detta källa till polisen. Vi har avböjt medverkan i programmet, då verksamheten med källor omfattas av sekretess.
Vi är medvetna om att det faktum att vi inte medverkar kan leda till spekulationer och kritik mot vår verksamhet. Vi väljer att ändå inte göra det för att skydda de personer som har eller som någon gång i framtiden kommer att lämna information till Säkerhetspolisen. Anledningen till det är att de ska kunna lämna tips och information om misstänkt brottslig verksamhet till oss på ett tryggt och säkert sätt utan att riskera att råka illa ut.
Det förekommer faktafel i olika medieuppgifter kring vår källverksamhet:
• Uppgifter om att fysiska källor från Säkerhetspolisen ska ha dödats är felaktiga.
• Det finns stöd i lag för myndigheten att lämna tipspengar. Svarta pengar förekommer således inte.
För att Säkerhetspolisen ska klara uppdraget att skydda den svenska demokratin och den nationella säkerheten behöver vi hjälp av personer som lämnar information om misstänkt brottslig verksamhet. Att vi tar hjälp av källor är en mycket viktig del av vår säkerhetsunderrättelsetjänst. Vi får på det här sättet hjälp främst när det gäller kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd, det vill säga att motverka otillåten påverkan mot det politiska beslutsfattandet och den fria debatten.
Säkerhetspolisen har rigorösa rutiner för att hemlighålla identiteten på de personer som lämnar information till oss och vi berättar aldrig om dem. Anledningen till det är att de personer som lämnar information ska kunna göra det tryggt och säkert utan att råka illa ut. Vi avslöjar heller inte detaljer om våra arbetsmetoder eller specifika ärenden. Det skulle riskera att människor kommer till skada och skada det förtroende som verksamheten bygger på. Det skulle också allvarligt försämra våra möjligheter att klara det svåra uppdrag som regering och riksdag har gett oss.
I arbetet med källor är reglerna i polislagen, regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter av central betydelse. Polisens verksamhet med källor regleras också noga i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 490-1). Säkerhetspolisen omfattas inte av sistnämnda regelverk utan har egna föreskrifter, men våra interna regler följer dock i stort Rikspolisstyrelsens föreskrifter.
Liksom alla myndigheter står Säkerhetspolisen under extern kontroll och insyn. Vi granskas till exempel av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Rikspolisstyrelsens styrelse. Om det finns misstanke om brott lämnar vi ärendet till åklagare för prövning om förundersökning ska inledas. Den ekonomiska hanteringen i källdrivningsverksamheten granskas regelbundet av en särskilt utsedd revisor.
Det programmet säger sig granska, är redan granskat. Justitiekanslern (JK) gjorde 2009 en granskning av Säkerhetspolisens rutiner rörande informatörsverksamhet. JK konstaterade sammanfattningsvis att granskningen inte påvisade några brister av betydelse och ansåg att verksamheten synes bedrivas på ett i allt väsentligt genomtänkt, enhetligt och säkert sätt. JK bedömde att vi vidtar de åtgärder som krävs för att så långt som möjligt garantera källornas säkerhet. JK bedömde också att vi i princip har de rutiner som rimligen kan krävas för att stödja källornas personliga och ekonomiska situation.
Faktafel i olika medieuppgifter
Det förekommer faktafel i olika medieuppgifter kring vår källverksamhet:
• Uppgifter om att fysiska källor från Säkerhetspolisen ska ha dödats är felaktiga.
• Det finns stöd i lag för myndigheten att lämna tipspengar. Svarta pengar förekommer således inte.
Källor en viktig del av vår säkerhetsunderrättelsetjänst
För att Säkerhetspolisen ska klara uppdraget att skydda den svenska demokratin och den nationella säkerheten behöver vi hjälp av personer som lämnar information om misstänkt brottslig verksamhet. Att vi tar hjälp av källor är en mycket viktig del av vår säkerhetsunderrättelsetjänst. Vi får på det här sättet hjälp främst när det gäller kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd, det vill säga att motverka otillåten påverkan mot det politiska beslutsfattandet och den fria debatten.
Källor ska känna sig trygga och säkra
Säkerhetspolisen har rigorösa rutiner för att hemlighålla identiteten på de personer som lämnar information till oss och vi berättar aldrig om dem. Anledningen till det är att de personer som lämnar information ska kunna göra det tryggt och säkert utan att råka illa ut. Vi avslöjar heller inte detaljer om våra arbetsmetoder eller specifika ärenden. Det skulle riskera att människor kommer till skada och skada det förtroende som verksamheten bygger på. Det skulle också allvarligt försämra våra möjligheter att klara det svåra uppdrag som regering och riksdag har gett oss.
Så styrs och regleras verksamheten
I arbetet med källor är reglerna i polislagen, regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter av central betydelse. Polisens verksamhet med källor regleras också noga i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 490-1). Säkerhetspolisen omfattas inte av sistnämnda regelverk utan har egna föreskrifter, men våra interna regler följer dock i stort Rikspolisstyrelsens föreskrifter.
Vi har de senaste fem åren utvecklat och förbättrat våra interna bestämmelser för källverksamheten och ett nytt regelverk som togs i bruk 2010 innebar en rad förbättringar. I dessa är det centralt att arbetet bedrivs på ett rättssäkert sätt och att behovet av information vägs mot risken för källan och det integritetsintrång som åtgärden innebär. Riskbedömningen ger också källdrivaren tydliga riktlinjer så att varje operation utförs med hänsyn till källans säkerhet. Läs mer om Säkerhetspolisens interna bestämmelser om källdrivning.
Så granskas verksamheten
Liksom alla myndigheter står Säkerhetspolisen under extern kontroll och insyn. Vi granskas till exempel av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Rikspolisstyrelsens styrelse. Om det finns misstanke om brott lämnar vi ärendet till åklagare för prövning om förundersökning ska inledas. Den ekonomiska hanteringen i källdrivningsverksamheten granskas regelbundet av en särskilt utsedd revisor.
JK har redan granskat
Det programmet säger sig granska, är redan granskat. Justitiekanslern (JK) gjorde 2009 en granskning av Säkerhetspolisens rutiner rörande informatörsverksamhet. JK konstaterade sammanfattningsvis att granskningen inte påvisade några brister av betydelse och ansåg att verksamheten synes bedrivas på ett i allt väsentligt genomtänkt, enhetligt och säkert sätt. JK bedömde att vi vidtar de åtgärder som krävs för att så långt som möjligt garantera källornas säkerhet. JK bedömde också att vi i princip har de rutiner som rimligen kan krävas för att stödja källornas personliga och ekonomiska situation.
| Säkerhetspolisen | Box 12312 | 102 28 Stockholm | Tfn: 010-568 70 00 | Fax: 010-568 70 10 | E-post: sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se | Om webbplatsen |