En av Säkerhetspolisens uppgifter är att motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner. Uppdraget omfattar myndighetsföreträdare, journalister och förtroendevalda. Under 2008 genomfördes en omfattande enkätundersökning och ett 80-tal intervjuer med journalister och personer i mediebranschen. Nu presenterar vi resultatet i rapporten "Otillåten påverkan mot medier".
Tidigare studier har visat att personer som ägnar sig åt otillåten påverkan många gånger är missnöjda medborgare. Sådana hot kan vara mycket påfrestande och få allvarliga konsekvenser för dem som utsätts. För samhället blir konsekvenserna dock särskilt allvarliga när hotutövaren har hög kapacitet. Att en hotutövare bedöms ha hög kapacitet innebär ofta att denna kan kopplas till en organiserad miljö, vanligtvis handlar det om aktörer med kopplingar till grov organiserad brottslighet eller de politiska extremistmiljöerna (vit makt-miljön och den autonoma miljön). Det är hot från denna typ av högkapacitetsaktörer som Säkerhetspolisen arbetar med.
Sammanfattande slutsatser
Studien visar att det är relativt vanligt att journalister utsätts för hot och trakasserier med anledning av sin yrkesutövning. I första hand är det enskilda hotutövare som ligger bakom.
Det förekommer dock med viss regelbundenhet att såväl aktörer inom organiserad brottslighet som politisk extremism hotar och trakasserar journalister. Närmare 150 journalister, fyra procent av dem som besvarat den enkät som ingår i denna studie, rapporterar att de under de senaste två åren har varit utsatta för hot eller trakasserier av någon av dessa två högkapacitetsaktörer.
Aktörer med hög kapacitet, i synnerhet aktörer inom organiserad brottslighet, är medvetna om på vilken nivå hot och trakasserier kan ligga utan att bedömas som brottsliga. Att de anpassar sig efter detta försvårar rättsväsendets möjligheter att angripa problematiken.
Fysiskt våld mot journalister är överlag ovanligt. Ett tiotal fall där personer med koppling till politisk extremism eller organiserad brottslighet ligger bakom våld har identifierats i den enkätundersökning som har genomförts.
De våldsincidenter som inträffar uppstår huvudsakligen i stundens hetta. Beräknat våld, där våldsutövaren exempelvis söker upp journalisten för detta syfte, är mycket sällsynt.
Mycket tyder på att det inte per automatik är riskfyllt att rapportera om organiserad brottslighet eller politisk extremism utan att det handlar om vad som rapporteras och på vilket sätt.
Även om många hot från aktörer inom organiserad brottslighet och politisk extremism inte är planerade innehåller de ofta inslag av försök till påverkan, som exempelvis krav på rättelser eller uppmaningar att inte bevaka ett område framöver.
Mycket tyder på att risken för hot påverkar innehållet i media i vissa sammanhang. Det är dock mycket ovanligt att beslut om att inte publicera ett journalistiskt material fattas på grund av risk för hot. Däremot finns indikationer på en mer omedveten självcensur och att det görs en avvägning mellan risken för hot och samhällsintresset.
Bakgrund
Säkerhetspolisen har under lång tid haft regeringens uppdrag att motverka otillåten påverkan från politiskt motiverade aktörer, en brottslighet som i huvudsak begås av personer inom de svenska extremistmiljöerna (vit makt-miljön och den autonoma miljön). Sedan år 2008 har Säkerhetspolisen även i uppdrag att ta ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner.
Regional verksamhet
Fem regionala enheter med regionkontor ute i landet ansvarar för Säkerhetspolisens verksamhet i ett antal län.