Säpo

Säkerhetsprövning

Säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Prövningen ska klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Det är berörd myndighet som är ansvarig för prövningen, det vill säga den myndighet som ska anställa eller anlita personen i fråga.

Myndighetens säkerhetsprövning ska grunda sig på:

  • Personlig kännedom om den person prövningen gäller.
  • Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser samt.
  • Uppgifter från registerkontroll och särskild personutredning som kan ingå som en del i prövningen.

Personlig kännedom

Det är främst vid intervjutillfället som myndigheten kan skapa sig personlig kännedom om den sökande. Det kan göras genom att belysa olika frågeställningar under intervjun, till exempel: Personalia, umgänge, utbildning, tigare verksamhet, ekonomi, utlandsresor, fritidsintressen, drog- och alkoholvanor, personliga egenskaper och eventuella ntressekonflikter.

Vissa personer kan uppfatta frågorna som ställs vid intervjutillfället som integritetskränkande, men de är ändå nödvändiga att ställa. Avsikten är att skapa en medvetenhet om vad som skulle kunna göra att den sökande hamnar i en utsatt situation, och därmed blir sårbar. Personliga problem kan till exempel utnyttjas i utpressningssyften och dålig ekonomi kan fresta en person att begå brottsliga handlingar.

Registerkontroll

Förutom rådgivning och tillsyn har Säkerhetspolisen även ett ansvar enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att genomföra registerkontroller efter ansökan från en myndighet.

Registerkontrollen är en del av den säkerhetsprövning som myndigheten måste genomföra och fungerar som underlag när myndigheten sedan fattar beslut om anställningar.

Säkerhetsprövningens syfte är att bedöma om en person är lämplig, lojal och pålitlig från säkerhetssynpunkt. En del av säkerhetsprövningen är att Säkerhetspolisen kontrollerar personen mot belastnings-, misstanke- och polisens allmänna spaningsregister och uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen.

Det är Registerkontrolldelegationen, som är oberoende från Säkerhetspolisen, som beslutar om en uppgift i ett register ska lämnas ut till den myndighet som har begärt kontrollen. Innan uppgifterna utlämnas till myndigheten får den som uppgifterna avser möjlighet att ta del av uppgifterna och yttra sig om dem. Uppgifterna blir en del av underlaget i myndighetens säkerhetsprövning inför anställningen.

Det är alltid anställande myndighet som beslutar om anställning.

Här kan du läsa mer om registerkontroller.

Säkerhetsklass

Anställning eller annat deltagande i verksamhet som innebär att en anställd får tillgång till sekretessbelagda uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet placeras i så kallade säkerhetsklasser. Det finns tre olika säkerhetsklasser och vilken av dessa en anställning eller annat deltagande i verksamheten placeras i beror på i vilken utsträckning den anställde får del av sekretessbelagda uppgifter.

Här kan du läsa mer om placering i säkerhetsklass.

Kontinuerlig uppföljning

Säkerhetsprövningen bör följas upp med till exempel interna utbildningar och personliga samtal under hela anställningstiden. På detta sätt påminns den anställda om de regler som gäller för verksamheten samt får möjlighet att diskutera eventuella förändringar i de personliga förhållandena.

För den som har en anställning eller liknande som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 görs en ny registerkontroll vart femte år. I övrigt görs en ny kontroll när det finns särskild anledning till det, till exempel vid ändrat civilstånd.