Säpo

Ensamagerande gärningspersoner

Under de senaste åren har antalet fall av terrorattentat och våldshandlingar som genomförts av ensamagerande gärningspersoner med ideologiska motiv ökat i västvärlden.

Det finns personer som inte tydligt ingår i extremist­miljöerna, men som på olika sätt sympatiserar med dessa eller har samma världsbild och känner sig manade att göra vad de kan för att förändra samhälls­ordningen eller hörsamma det budskap som tongivan­de aktörer inom extremistmiljöerna sänder.

Det finns också personer som på egen hand begår attentat eller andra grova våldsbrott på uppdrag av en etablerad organisation, det vill säga där självständig­heten är en strategi för att försvåra för rättsväsendet att upptäcka dem.

Ensamagerande gärningspersoner utgör ingen homogen grupp. Till­vägagångssättet har histo­riskt sett använts av alla de tre extremistmiljöerna. Det finns också personer som på egen hand begår samma typ av brott mot liknande mål och med i stort sett samma metoder utan att det finns någon ideologisk bevekelsegrund.

Komplex bevekelsegrund

Ensamagerande gärningspersoner är en utmaning för Säkerhetspolisen. Analys av tidigare genomförda attentat har visat att vad som motiverar personer att genomföra attentaten varierar, och det är svårt att hitta en profil eller specifika egenskaper som är utmärkande för just ensamagerande.

Propaganda som våldsbejakande extremister sprider på internet fyller i många fall en funktion i radikalisering av ensamagerande. En personligt upplevd frustration förklaras och sammankopplas med en våldsbejakande extremistisk ideologi, vilket bidrar till att skapa en känsla av ”vi mot dem”. Det här förstärker radikalisering och sänker tröskeln för våldsanvändning. I vissa fall kan det handla om ett slags ideologisk fernissa som alltså används för att rättfärdiga en våldshandling.

Lämnar få spår

Eftersom ensamagerande gärningspersoner har få eller inga kontakter med andra personer lämnar de färre spår för Säkerhetspolisen att upptäcka. Men studier av ensamagerande har visat att de oftast avslöjar sina avsikter i förväg på något sätt. Det kan exempelvis ske genom inlägg på sociala medier eller i samtal med närstående. Det är därför viktigt att sådana signaler tas på allvar och förmedlas vidare till Säkerhetspolisen och rättsvårdande myndigheter.