Säpo

Extremistmiljöerna

I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att skydda demokratin och motverka våldsbejakande extremism. De tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige är för närvarande den våldsbejakande islamistiska miljön, våldsbejakande högerextremistiska miljön och den våldsbejakande vänsterextremistiska miljön.

Våldsbejakande extremism grundar sig på individers avsikt och förmåga att begå brott för att ändra samhällsordningen. Våldsbejakande höger-, våldsbejakande vänster- och våldsbejakande islamistisk extremism hålls samman av sina respektive gemensamma föreställningar och ser brott som en legitim del av den ideologiska kampen. De menar att det inte går att förändra samhället genom det demokratiska systemet. Enligt dem krävs andra mer direkta och radikala metoder, ofta våldsamma sådana, även om det innebär att enskilda individers fri- och rättigheter kränks. Detta är anledningen till att Säkerhetspolisen följer extremistmiljöerna.

Säkerhetspolisen fokuserar på brottsligheten, det vill säga de extrema metoder som aktörerna använder sig av eller har för avsikt att använda sig av, inte på ideologier, åsikter eller vilken av extremistmiljöerna som är värst. Att begå brott eller använda våld är inte acceptabelt, vilket syfte det än sägs ha.

För att samhället ska kunna motverka extremism behövs en ökad förståelse för hur extremismen fungerar och att den ideologiskt motiverade brottsligheten består av fler beståndsdelar än enstaka organisationer. Det innebär att när ett attentat utförs, och vad det riktar sig mot, ibland beror på andra omständigheter eller tillfälligheter än den organisatoriska tillhörigheten. Säkerhetspolisen ser en utveckling där olika drivkrafter sätts samman till en personlig ideologi. Utifrån exempelvis rasism och främlingsfientlighet, antifeminism och konspirationsteorier skapas en egen världsbild.

De som är mest benägna att begå brott behöver nödvändigtvis inte tillhöra en gruppering eller en formell organisation, utan deras gemenskap byggs på internet. Det är där det skapas ett narrativ som formar hat och normaliserar och försvarar användandet av våld. En uppmaning som i dag finns inom alla extremistmiljöer är »gör vad du kan, med de medel du har, där du är nu«. Det handlar inte bara om attentat och grova våldsbrott utan också om att polarisera, underblåsa och hetsa fram en samhällskollaps. Med dagens teknik har den här taktiken möjlighet att vara framgångsrik. Extremistmiljöerna blir som mest aktiva när de via traditionella medier, eller genom att förstärka varandra på sociala medier, får känslan av att det är många som har samma uppfattning som de själva och att samhället inte agerar mot vad som upplevs som problem och hot.

Hotet från extremistmiljöerna består av två delar

Det görs löpande bedömningar av de olika extremistmiljöerna och olika företeelser som kan påverka hotbilden. Målet är att på kort sikt förhindra terroristattentat och andra grova våldsbrott och på lång sikt minska extremistmiljöernas tillväxt, handlingsutrymme och förmåga att underblåsa hotet mot Sverige.

Säkerhetspolisens underrättelseflöde är omfattande och det hanteras många uppgifter, information och tips om attentatsplanering eller attentatsavsikter mot Sverige. Säkerhetspolisen tar regelbundet emot information om vapen och sprängmedel där det finns kopplingar till de olika extremistmiljöerna. Men hotet mot demokratin består av mer än terrorattentat och grova våldsbrott. Säkerhetspolisen har under en tid påpekat hur de våldsbejakande extremistmiljöerna inriktar sig på att använda sig av systematiskt våld, hot och trakasserier eller brott som var för sig inte behöver betraktas som grova, men som har för avsikt att avskaffa eller ändra det demokratiska styrelseskicket.

Utvecklingen som Säkerhetspolisen ser där fler upplevs sympatisera med extremistmiljöernas ideologi eller de drivkrafter som finns i dess närhet, gör att fler attraheras av propagandan och att det finns en grogrund för rekrytering. Att stoppa tillväxten är därför avgörande för att på sikt minska terrorhotet i Sverige och skydda demokratin. Och det är viktigt att det långsiktiga hotet tas på allvar. Det är det som blir det kortsiktiga hotet i framtiden.

Utvecklingen i extremistmiljöerna

Individerna i eller i utkanten av en extremistmiljö påverkas även av drivkrafter som exempelvis radikalnationalism, rasism och främlingsfientlighet, antisemitism, utanförskap, segregation, antifeminism eller ett rent kvinnoförakt. Även djurrättsaktivism, klimataktivism, HBTQ-frågor, jämställdhet och jämlikhet kan få individer i eller i utkanten av extremistmiljöerna att agera.

Att de här drivkrafterna kan påverka individer i utkanten av extremistmiljöerna är något som på senare tid fått ökad uppmärksamhet utifrån ett antal terrorattentat och andra grova våldsbrott runt om i världen. Under 2019 inträffade ett flertal terrorattentat med högerextremistiska förtecken i västvärlden. Gemensamt för flera av dem var att gärningsmännen inte hade tydlig koppling till någon högerextrem organisation utan snarare hämtat inspiration från internet och sociala medier.

Utmaningen för Säkerhetspolisen är att upptäcka och bedöma de individer som kan utgöra ett hot. Det vill säga de som agerar helt på egen hand, de som inspireras av andra eller de som blir styrda.

Våldsbejakande extremism är inte en nationell företeelse, den har internationella kopplingar, inte minst när det gäller inspiration genom propaganda på internet. Digitaliseringen har gjort det lättare att producera och sprida propaganda. Nya digitala plattformar ger helt andra förutsättningar för kommunikation och möjligheter att hitta likasinnade. Det är där de inspireras och uttrycker sin tillhörighet och trohet till ledare, rörelse eller vision. Att den digitala miljön är global gör det också lättare att skapa kontakter och rekrytera internationellt.