Ryssland utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet och är tillsammans med andra auktoritära stater allt mer aggressivt i sitt agerande. Samtidigt bidrar den oroliga omvärlden till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Uppgiften att skydda den nationella säkerheten har aldrig varit viktigare.

Under det senaste året har säkerhets­läget allvarligt försämrats. Det innebär en direkt påverkan på Sverige, de yttre hoten har betydelse för den inre säkerheten. Omvärldsutvecklingen är svårbedömd, hoten förstärker varandra och för­ändringar sker snabbt. När främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor sammanfaller accelererar hotet.

Spänningarna mellan den ryska regimen och västliga demokratier ökar och den nationella säkerheten måste beaktas utifrån att Ryssland ser Sverige som en del av Europa och en del av Nato. Rysslands agerande är obe­räkneligt och regimen är benägen att ta stora risker. Vi kan förvänta oss både ökande rysk underrättelseverk­samhet och säkerhetshotande aktiviteter mot Sverige. Det kan handla om förberedelse för sabotage, desin­formation eller att regimen använder våldsbejakande extremister för att destabilisera det svenska samhället.

Främmande makts underrättelseverksamhet och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt. Samtidigt som Ryssland i nuläget är det enskilt största hotet, bedriver bland andra Kina och Iran omfattande och systematiskt spionage, anskaffar teknik samt kart­lägger och försöker påverka personer i Sverige som regimerna uppfattar som hot. Kina är ett växande och långsiktigt hot.

Säkerhetspolisen har under de senaste åren kunnat iaktta hur auktoritära stater blivit allt mer offensiva i sitt agerande. De skyr inga medel för att uppnå sina mål, de agerar aggressivt och använder alla samhällets resurser. Hotbilden påverkas av att auktoritära stater samverkar i högre grad i syfte att stärka det egna landet.

Situationen som råder efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina påverkar och kommer att påverka Europas och Sveriges säkerhet i många år framåt. Detta ökar betydelsen av samhällets mot­ståndskraft och ett fungerande totalförsvar.

Som nationell säkerhetstjänst är Säkerhetspolisen en viktig del av det civila försvaret. Vårt uppdrag är att skydda Sverige och det demokratiska systemet. Säkerhetspolisen bedriver både underrättelse-och säkerhetsarbete, vi ska veta och kunna agera för att förhindra och avvärja hot mot Sveriges säkerhet och vår demokrati. Säkerhetspolisen ska se till att det som inte får hända, inte heller händer.

Det förändrade säkerhetsläget understryker vikten av att Sverige som nation bygger motståndskraft. En avgörande del i det är att vi skyddar våra hemligheter, det mest skyddsvärda. När behovet av teknik, informa­tion och kunskap hos främmande makt ökar är Sverige ett attraktivt mål. Skärpt vaksamhet behövs därför inom flera sektorer för att skydda mot såväl spionage som sabotage.

Främmande makt söker ständigt efter svagheter. Det kan röra allt från sårbarheter i it-system till luckor i svensk lagstiftning som kan utnyttjas och brott mot liv och hälsa. Eller motsättningar mellan grupper i samhället som går att förstärka.

Att försvaga ett samhälle är något som kan göras på många olika sätt. Att skapa splittring är ett av dem. Att hota och rikta hat mot samhällsföreträdare, till exempel politiker och journalister, är ett annat.

Säkerhetspolisen ser hur utvecklingen i omvärlden bidrar till en växande extremism och ett bredare författningshot. Misstron mot de som upplevs ha skapat problemen i samhället skapar en polarisering som driver extremism och det kan också påverka attentatshotet. Gränsen mellan extremism och våldsbejakande extremism suddas ut.

På digitala plattformar förekommer en spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap som ligger nära våldsbejakande extremistisk ideologi. Detta riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Det här är en situation som oroar, den utnyttjas av såväl våldsbejakande extremister som främmande makt. Under senare år har vi också sett konsekvenserna av subversiv verksamhet, till exempel vid stormningen av Kapitolium i USA och händelserna i Brasilien och Tyskland.

Vi behöver tillsammans skydda de grundläggande demokratiska värderingarna. I ett läge där färre står upp för demokratin riskerar både motståndskraft och försvarsvilja att minska, vilket spelar främmande makt i händerna. Samtidigt utgör våldsbejakande extremister fortsatt ett attentatshot. Det visar inte minst händelseutvecklingen där manifestationer som koranbränningarna i Stockholm i januari 2023 lett till ett ökat hot mot Sverige och svenska intres­sen. Att beskriva Sverige som ett islamfientligt land och att påverka den svenska Nato-processen är ett exempel på agendor och intressen som sammanfaller. Attentatshotet påverkas också av att utvecklingen med ensamagerande gärningspersoner med oklar ideologi, ibland minderåriga och ibland drabbade av psykisk ohälsa, som radikaliserats online fortsätter.

Tillsammans utmanar detta Sveriges säkerhet. Som säkerhetstjänst följer Säkerhetspolisen hela tiden noga utvecklingen i Sverige och omvärlden.

Vi vidtar ständigt åtgärder för att skydda Sverige och säkra framtiden för demokratin. Men att hitta de okända hoten innan de blir verklighet blir en allt större utmaning när informationsmängderna i samhället växer. Att få använda teknikens möjligheter och ha tillgång till rätt information vid rätt tillfälle är därför helt avgörande för att fortsatt förhindra terroristattentat och spioneri. Här är också den egna tekniska förmågan, där teknik och operativ verksamhet inom Säkerhetspolisen arbetar nära, viktig.

Säkerhetspolisens arbete handlar om att ligga steget före och motverka aktörer som på olika sätt vill skada Sverige och vår demokrati. Det gör vi i nära samverkan med nationella partners, som Försvarets radioanstalt, Militära underrättelse-och säkerhets­tjänsten, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten, samt med internationella partners. Samverkan har under det senaste året varit avgörande för att till exempel nå framgång i arbetet med att säkerställa ett tryggt och säkert val, skapa förutsättningar för Sveriges ordförandeskap i EU och nå framgång i utredningar kring misstänkta brott mot Sveriges säkerhet. För att skydda Sverige mot ett föränder­ligt hot som avspeglar sig även på cyberarenan är samverkan med myndigheterna inom Nationellt cybersäkerhetscentrum (NCSC) värdefull.

Sveriges oberoende och vår demokrati är värden som kan låta självklara och som vi ofta tar för givna. Men de utmanas varje dag. Säkerhetspolisens uppdrag att skydda den nationella säkerheten och det demokra­tiska systemet har aldrig varit viktigare.

Charlotte von Essen, säkerhetspolischef