Motsättningarna mellan stor­makterna fortsätter att öka och den rådande världsordningen försvagas. Rysslands anfallskrig mot Ukraina i kombination med att även andra auktoritära stater agerar mer aggressivt medför ökade risker för Sveriges säkerhet.

Klicka på bilden för att komma till klippet.

Dagligen sker säkerhetshotande verksamhet mot Sverige i form av underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och cyberangrepp. Hotet från främmande makt är fortsatt högt. Säkerhetspolisen ser en förändrad hotbild där auktoritära stater under de senaste åren blivit allt mer offensiva i sitt agerande när de försöker befästa sina positioner. Sverige är en arena för en större konflikt. Sammantaget ser Säkerhetspolisen hur den kraftigt försämrade omvärldsutvecklingen ökar risken för Sveriges säkerhet.

– Vi ser ett upptrappat läge där insatserna ökar. Främmande makt använder alla medel och hela det egna samhällets resurser för att nå sina mål. Det innebär att hotet mot Sverige ökar och de potentiella konsekvenserna är mycket allvarliga, säger Henrik Edwinsson, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.

Omvärldsutvecklingen har medfört att hotet delvis ändrat karaktär där Ryssland både utgör ett militärt hot i Sveriges närområde och ett hot mot Sveriges inre säkerhet. Ryssland ser Sverige som en del av Europa, av västvärlden och som en del av Nato.

– Ryssland agerar mer oberäkneligt och riskbenäget än tidigare. Den ryska statsledningen har även visat att den inte drar sig för att använda omfattande våld för att uppnå sina mål. Samtidigt har anfallskriget mot Ukraina en bredare dimension där Ryssland upp­fattar sig vara i konflikt med det kollektiva väst och med Nato. Dessutom har USA och Europa inklusive Sverige på olika sätt stöttat Ukraina och detta påverkar hotbilden, säger Henrik Edwinsson.

Det förändrade hotet från Ryssland mot Sverige kan bland annat komma att yttra sig i form av cyberangrepp och informationspåverkan. Samtidigt ser Säkerhetspolisen en utveckling där Ryssland tillsammans med andra auktoritära stater i högre grad samarbetar med varandra och där de hjälps åt att kringgå sanktioner, vilket inte bara är en utmaning för Sverige utan även globalt.

– För att skapa motståndskraft i Sverige kan vi inte se på Sverige som en isolerad del utan vi behöver bygga säkerhet med andra, både nationellt och inter­nationellt. Samtidigt blir hotbilden mer komplex när auktoritära stater samverkar i högre grad än de gjort tidigare, vilket även kan påverka det sammantagna hotet mot Sverige, säger Henrik Edwinsson.

Främmande makt har ett stort intresse för svensk forskning och industri, och Sverige ligger i framkant inom en mängd områden som är kopplade till militära förmågor. Säkerhetspolisen ser hur teknikanskaffning blir allt viktigare för Ryssland, Kina och Iran. Det pågår dagligen en dold teknik-och kunskapsinhämt­ning från bland annat dessa länder i syfte att höja de egna förmågorna.

– Teknikanskaffning från främmande makt är ett stort problem. Omvärldsläget och kriget i Ukraina har bland annat inneburit att Ryssland har ett ökat behov av teknikanskaffning för att kunna upprätthålla sin militära förmåga, men även Kina anskaffar teknik och kompetens dolt i hög utsträckning, säger Henrik Edwinsson.

Västvärldens åtgärder innebär att Ryssland har fått det svårare att bedriva underrättelseinhämtning eller säkerhetshotande verksamhet via officiella plattformar. Ryssland kan därför komma att utnyttja ombud i form av företag eller institutioner för att påverka svensk opi­nion och svenskt beslutsfattande eller för att inhämta information. Det kan också handla om att använda personer inom våldsbejakande extremism i syfte att undergräva och destabilisera samhället, vilket kan ske genom exempelvis desinformation eller sabotage.

Om Ryssland är ett konkret hot mot Sveriges säker­het här och nu utgör Kina ett mer långsiktigt och växande hot mot Sverige. För Kina är det övergripande målet att säkerställa regimens fortlevnad vilket även är syftet med den säkerhetshotande verksam­het som bedrivs mot Sverige. Kina använder sina säkerhets- och underrättelsetjänster för att främja kinesiska intressen inom bland annat politik, ekonomi, vetenskap och teknik. Kinesiska medborgare är även skyldiga enligt lag att bistå underrättelsetjänsterna vid behov. Kina bedriver en mångsidig och kvalificerad verksamhet mot mål i andra länder. Denna verksam­het riktas även mot Sverige och mot svenska intressen utomlands.

För att bygga ett starkt, rikt och oberoende Kina krävs teknisk spetskompetens, innovationsförmåga och militär förmågeutveckling. I detta syfte bedriver både privata och offentliga kinesiska aktörer och individer inhämtning mot svenskt näringsliv, svensk försvars-och rymdindustri samt svenska forskningsinstitutioner och universitet.

Svensk teknik, produkter, kunskap och information bedöms vara av stort värde för Kinas militära utveck­ling. Kinesiska investeringar och uppköp i Sverige har under det senaste decenniet ökat kraftigt inom sekto­rer där Sverige har spetskompetens. Konsekvenserna av den omfattande kinesiska inhämtningen mot svenska företag och forskningsinstitutioner riskerar att dränera Sverige på innovationsförmåga och konkurrenskraft.

– Den inhämtning av teknik och kunskap samt påverkan som den kinesiska staten bedriver i Sverige är inte alltid olaglig, men den utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. I Sverige finns det fortfarande en relativt utbredd okunskap om det kinesiska hotet, vilket i sig utgör en stor sårbarhet. Detta gör svenskar i alla samhällsfunktioner och svenska företag sårbara för kinesisk påverkan och inflytande samt för inhämt­ning, säger Henrik Edwinsson.

För auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran är regimens fortlevnad högst prioriterad. Under hösten 2022 har stora demonstrationer ägt rum i Iran vilket medför att regimen har ett stort fokus på det som sker inom landet. De iranska underrättelsetjänsterna har dock under en längre tid agerat utanför sitt egna lands gränser och om regimen pressas ytterligare så ökar möjligen hotet mot oppositionella även utomlands.

De iranska underrättelsetjänsterna utgör ett säkerhetshot mot Sverige genom att de bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot i första hand oppositionella som befinner sig här. Regimen bedriver underrättelseinhämtning i Sverige och det finns också globalt ett påtagligt hot om våld gentemot opposi­tionella. Givet att det finns en stor iransk diaspora i Sverige där många nyttjar sina grundlagsfästa rättigheter att uttrycka kritik mot den iranska regimen, finns det också ett intresse från de iranska underrättelse-och säkerhetstjänsterna att kartlägga personer i Sverige.

Med en orolig omvärld där främmande makt agerar mer offensivt och oberäkneligt ökar även osäkerheten för Sverige.

– Under det senaste året har vi sett att det före­kommer mellanstatliga konflikter och även protester och ett ökat missnöje i många auktoritära stater. Utvecklingen ökar risken för ett oberäkneligt beteende hos dessa regimer. Detta skapar en rad osäkerhets­faktorer och gör att omvärldsläget och dess påverkan på Sverige i vissa delar kan vara svårbedömt, säger Henrik Edwinsson.