Säpo

Säkerhetspolisens arbete med utlänningsärenden

I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Som ett led i arbetet är Säkerhetspolisen remissinstans till Migrationsverket i utlänningsärenden. Säkerhetspolisen kan även ansöka hos Migrationsverket om att en person ska utvisas.

Säkerhetspolisens arbete med utlänningsärenden styrs av tre lagar:

Remissinstans till Migrationsverket

Vissa av de ärenden som Migrationsverket handlägger får Säkerhetspolisen på remiss. Det innebär, något förenklat, att Migrationsverket ställer en fråga till Säkerhetspolisen i ärendet. Det handlar i första hand om ärenden där personer ansökt om uppehållstillstånd eller medborgarskap.

Om Säkerhetspolisen befarar att personen i fråga kan utgöra ett säkerhetshot görs en utredning. Utifrån vad som är känt om personens bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter i Sverige eller utomlands gör Säkerhetspolisen en bedömning av om personen kan komma att ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet. Det kan till exempel handla om att personen bedöms ha kopplingar till olovlig underrättelseverksamhet, det vill säga spionage, eller till terrorism.

När utredningen är klar lämnar Säkerhetspolisen ett yttrande till Migrationsverket. Om Säkerhetspolisen bedömer att personen utgör ett säkerhetshot lämnar Säkerhetspolisen en erinran. Det är sedan Migrationsverket som fattar beslut i ärendet.

Om Migrationsverket beslutar om avslag på en ansökan har den sökande rätt att överklaga beslutet. Om Säkerhetspolisen har lämnat en erinran i ärendet blir Säkerhetspolisen också part i en eventuell överklagandeprocess.

Utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) kan Säkerhetspolisen vidta särskilda åtgärder mot personer som inte är svenska medborgare och som bedöms utgöra ett säkerhetshot. Det kan till exempel handla om personer som kan kopplas till olovlig underrättelseverksamhet eller som annars kan kopplas till säkerhetshotande verksamhet.

Utifrån de underrättelser Säkerhetspolisen har om en persons bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter under en längre tid, i Sverige eller utomlands, gör Säkerhetspolisen en bedömning av om personen ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet. Säkerhetspolisen kan då ansöka hos Migrationsverket om att få personen utvisad ur landet.

Säkerhetspolisen kan i samband med att myndigheten ansöker om utvisning av en person ta personen i förvar. Om det anses tillräckligt kan personen ställas under uppsikt istället. En person som tas i förvar placeras på kriminalvårdsanstalt, i häkte eller i polisarrest. Säkerhetspolisen anmäler sitt beslut till Migrationsverket, som prövar om förvaret ska bestå och handlägger Säkerhetspolisens ansökan om utvisning.

När Migrationsverket handlägger ansökan om utvisning och beslut om förvar får personen ärendet rör möjlighet att yttra sig. Beslut om förvar kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Utvisningsbeslutet kan överklagas till regeringen. Innan regeringen fattar beslut ska Migrationsöverdomstolen yttra sig. Säkerhetspolisen redovisar årligen till regeringen hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats. Regeringen lämnar i sin tur en årlig skrivelse till riksdagen.

Vanliga frågor om utlänningsärenden

Vad utgör ett säkerhetshot?

Utifrån den underrättelseinformationen Säkerhetspolisen har om en persons bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter under en längre tid, i Sverige eller utomlands, gör Säkerhetspolisen en bedömning av om personen ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet. Det kan till exempel handla om att personen bedöms ha kopplingar till olovlig underrättelseverksamhet, det vill säga spionage eller terrorism.

Vad grundar sig bedömningarna på?

Säkerhetspolisens bedömningar bygger på flera olika underrättelser och det är en samlad och individuell bedömning. Det kan handla om information från samverkande partners nationellt och internationellt, från öppna källor eller andra källor. Det kan också handla om en bedömning av en persons avsikt och förmåga att bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Dessa uppgifter omfattas ofta av sekretess och får inte spridas då det rör Säkerhetspolisens operativa arbete. Säkerhetspolisen bedömer enbart om personen utgör ett säkerhetshot.

Varför får personen i fråga inte veta vad det är för information Säkerhetspolisen har om personen?

Inom ramen för Säkerhetspolisens uppdrag att förebygga och förhindra att brott begås som kan skada Sverige och demokratin används de lagar och regler som finns. I vissa fall kan uppgifter hållas hemliga även för personen själv. Det kan handla om uppgifter om till exempel Säkerhetspolisens arbetsmetoder, uppgifter om samarbete och informationsutbyte med andra myndigheter eller information om varifrån en uppgift kommer. Däremot får både Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen ta del av samtliga uppgifter.

När kan personen utvisas efter ett utvisningsbeslut?

En person kan utvisas när Migrationsverket beslutat om det. Migrationsverket beslutar även om det skulle finnas några hinder mot att genomföra och verkställa utvisningen. Om det inte finns några hinder är det Säkerhetspolisen som genomför själva utvisningen av personer som utgör ett säkerhetshot. När Säkerhetspolisen genomför en utvisning av en person som utgör ett säkerhetshot, och det därmed finns synnerliga skäl, kan utvisningen ske snabbare.