Demokratin hotas från flera håll

Säkerhetspolisen 2019

Främmande makts angrepp och aktiviteter för att försvaga Sverige pågår ständigt. Angreppen riktar sig också mot fler områden, såväl grundläggande individuella rättigheter, det ekono¬miska välståndet, det politiska oberoendet och den territoriella suveräniteten.

– Främmande makts avsikt att påverka Sverige och svenska in¬tressen har under senare år stärkts och deras förmåga har ökat. Samtidigt har globalisering och digitalisering gjort oss mer sårbara. Utvecklingen av säkerhetsskyddet har inte gått i samma takt och det har skapat ett gap mellan hot och skydd som får konsekvenser för Sveriges säkerhet, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Ett 15-tal stater har underrättelseofficerare stationerade i Sverige. Det största hotet kommer från Ryssland och Kina.

Rysslands underrättelseverksamhet mot Sverige handlar om spionage mot säkerhetskänslig verksam-het men också om att bedriva påverkansoperationer, använda ekonomiska maktmedel och öka polariseringen i samhället.

Kina bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling.

Det finns dessutom exempel på hur både Ryssland och Kina angriper individer i Sverige och underminerar grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

– Angreppen från främmande makt syftar till att systematiskt försvaga Sverige. Till exempel leder de till ekonomiska förluster, Säkerhetspolisen uppskattar att den information och kunskap som olovligen inhämtas varje år kan värderas till miljardbelopp. Angreppen leder också till rädsla att använda sina fri- och rättigheter och de hotar Sveriges politiska oberoende. Hotet från i går är verklighet i dag och för att möta den breddade säkerhetshotande verksamheten måste hela samhället bidra, säger Klas Friberg.

Säkerhetspolisens uppdrag är att skydda Sverige och demokratin. Under 2019 såg Säkerhetspolisen även en utveckling inom den våldsbejakande högerextremismen som innebär att risken ökar för att individer kan inspireras att begå attentat eller grova våldsbrott. Den våldsbejakande högerextrema ideologin får allt större spridning och attraherar fler.

Radikaliseringen sker ofta via internet. Där skapas egna ideologier, till exempel utifrån rasism och främlingsfientlighet, antifeminism och konspirationsteorier. Utvecklingen understödjs av främmande makt som har att tjäna på en ökad polarisering i samhället.

Säkerhetspolisens utmaning är att upptäcka och bedöma de individer som kan utgöra ett hot.

– Säkerhetspolisen ser en risk för attentat och grova våldsbrott med inspiration från högerextremism. Det finns också ett fortsatt attentatshot från våldsbejakande islamistisk extremism, säger Klas Friberg.

Samtidigt består hotet mot demokratin av mer än terrorattentat och grova våldsbrott. Det finns ett långsiktigt hot mot demokratin från alla tre extremistmiljöerna, där de använder sig av systematiskt våld, hot och trakasserier i syfte att förändra samhällsordningen.

– Vår demokrati hotas från flera håll och det innebär att vi alla måste börja tänka mer på säkerhet, oavsett om det handlar om att skydda Sveriges hemligheter eller att förebygga hotet från våldsbejakande extremism. Detta gäller även under den pågående coronapandemin. Säkerhetspolisen ser aktiviteter med kopplingar till pandemin från såväl våldsbejakande extremism som främmande makt, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.