Säpo

Svar på vanliga frågor i samband med dåden i Paris

2015-11-16

Med anledning av dåden i Paris den 13 november arbetar Säkerhetspolisen intensivt på alla nivåer för att få en bättre lägesbild av hur händelseutvecklingen skulle kunna påverka Sverige. Här följer frågor och svar på några av de frågor som Säkerhetspolisen fått från medier och allmänhet de senaste dagarna.

Under måndagen har det cirkulerat uppgifter om hot som inkommit via mejl till olika myndigheter och medier. Hur bedömer Säkerhetspolisen det hotet?

Säkerhetspolisen tar alla anmälda hot och annan information som inkommer till oss på allvar. Vi analyserar informationen för att bedöma om det rör sig om individer vi redan känner till och om det finns substans i hoten som framförs, för att sedan kunna gå vidare med åtgärder eller avfärda uppgifterna.

Vi kan bekräfta att Säkerhetspolisen, bland många andra, idag mottagit ett mejl med hot. Vi bedömer uppgifterna för att se om vi behöver vidta åtgärder för skyddet av den centrala statsledningen. Vi samarbetar också med Stockholmspolisen som ansvarar för eventuella åtgärder riktade mot allmänheten.

Vi kan inte berätta vilken bedömning vi gör i nuläget eller om eventuella åtgärder inom skyddet av den centrala statsledningen.

Den franska regeringen varnar för att nya terrordåd är att vänta, även i andra länder i Europa. Hur berörs Sverige?

Säkerhetspolisen fortsätter att inhämta information om händelserna i Frankrike och Europa för att se om de kan ha bäring på Sverige. Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, bedömer i nuläget att hotnivån mot Sverige ligger kvar oförändrad på en förhöjd nivå, vilket den gjort sedan oktober 2010. Polisen har i samråd med Säkerhetspolisen höjt vaksamheten i hela landet, samt särskilt i storstadsregionerna, och förstärkt säkerheten kring strategiska objekt, exempelvis ambassader.

Hur ser Säkerhetspolisens internationella samverkan ut efter dåden i Paris?

Säkerhetspolisen har personal på plats i Paris och vi har ett informationsutbyte samt ett omfattande internationellt samarbete med säkerhetstjänster och olika polisorganisationer inom ramen för vårt arbete mot terrorism. Internationellt och nationellt samarbete är en nödvändighet för att kunna förebygga framtida attacker.

Hur ser Säkerhetspolisens samverkan och informationsutbyte med Polismyndigheten ut?

Vi har ett mycket nära samarbete med Polismyndigheten. Generellt handlar en stor del av samarbetet om informations- och erfarenhetsutbyte men samarbetet kan också vara operativt, till exempel stöd i brottsutredningar i form av expertkunskaper, hotbilder, spaning och analys. Utöver Polismyndigheten samarbetar Säkerhetspolisen på ett nationellt plan också med underrättelsemyndigheter och brottsbekämpande organ som Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Försvarets radioanstalt.

Hur väl förberedda är Säkerhetspolisen för att hantera terrorhot i Sverige?

Vi är väl rustade för att hantera terrorhot i Sverige men kan aldrig garantera att ett attentat inte kommer att ske. Säkerhetspolisen arbetar hårt för att kunna behålla djupet, bredden och långsiktigheten i arbetet. Dåden i Frankrike är av en större omfattning än vi sett tidigare i Europa. Säkerhetspolisen måste hela tiden tänka på nya sätt och det måste vi göra tillsammans med andra myndigheter, både internationellt och nationellt.

Vad innebär det för Sveriges del att Isil slår till i den här skalan i Europa?

Säkerhetspolisen fortsätter att jobba med ett helhetsgrepp: vi följer de individer som reser till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgrupper, vi arbetar för att upptäcka ensamagerande gärningsmän och vi fortsätter att följa den brottsaktiva våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och nätverken i Sverige. Säkerhetspolisen drar lärdom av det som hänt i Paris men måste samtidigt behålla djupet, bredden och långsiktigheten i arbetet och vara medvetna om att det kan bli ett annat tillvägagångssätt vid framtida attentat. Vi måste hela tiden lyfta blicken och inte enbart fokusera på den senast inträffade händelsen.

Hur stort hot mot Sverige innebär de personer som återvänder till Sverige från strider i Syrien och Irak?

Säkerhetspolisen kan konstatera att 286 personer rest från Sverige till konfliktzoner i Syrien och Irak sedan 2012. Av dem har omkring 40 dött, drygt 125 är kvar och 120 har återvänt till Sverige. Flera av dem har en förmåga att begå attentat men vi bedömer att inte alla dessa har avsikt att göra det. Det räcker dock med att en eller några av dessa personer har både avsikt och förmåga att begå ett attentat för att det ska utgöra ett hot mot Sverige.

Säkerhetspolisen använder långtgående resurser för att bedöma terrorhotet. Vi följer systematiskt upp resenärer och bedömer vilken förmåga dessa personer har att begå attentat, på kort och lång sikt.

I extremistmiljöer på nätet finns det personer som hyllar dåden i Paris. Hur allvarligt är det?

Vi ser att dåden hyllas i våldsbejakande islamistiska extremistmiljöer på nätet men det är även ett uppskruvat stämningsläge inom andra extremistmiljöer i Sverige. Det kan finnas personer inom olika politiska extremistmiljöer som är beredda att ta till våld. För Säkerhetspolisen gäller det att tänka brett och se till helheten.

Hur har bilden av Sverige som måltavla förändrats bland islamistiska extremister det senaste året?

Det finns individer både i Sverige och utomlands som betraktar attentat mot mål i Sverige som ideologiskt legitima. Sverige är emellertid inte en prioriterad måltavla för sådana aktörer.

Bedömer Säkerhetspolisen det faktum att svensk militär deltar i insatser mot Isil som något som har förändrat säkerhetsläget för Sverige?

Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, bedömer att hotnivån mot Sverige ligger kvar oförändrad sedan oktober 2010 den höjdes från låg till förhöjd nivå. Om den svenska insatsen i Irak uppfattas som en krigshandling av våldsbejakande islamistiska aktörer kan det möjligen stärka attentatsavsikten mot mål i Sverige. Så gott som alla stater i väst betraktas sannolikt som legitima mål. De länder som deltar i den pågående USA-ledda koalitionens flygoperationer i Syrien och Irak kommer sannolikt att fortsätta vara prioriterade.

Ett ytterligare intensifierat västerländskt militärt engagemang i de regioner där al-Qaida respektive Isil är verksamma kommer troligen att leda till en ökad attentatsavsikt mot de länder som deltar i insatserna. Hittills har attentat i huvudsak riktats mot de länder som deltar i flygoperationer i Syrien och Irak. Den svenska utbildningsinsatsen bedöms inte i samma omfattning som dessa flygoperationer komma att påverka avsikten till attentat.