Säpo

Johan Sjöö i Aktuellt om säkerhetshot

2016-03-11

Personer som utgör ett säkerhetshot ska inte kunna etablera sig i Sverige. Hör biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö berätta hur Säkerhetspolisen gör för att identifiera dem redan under asylprocessen.

Ett av Säkerhetspolisens uppdrag är att förhindra att individer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige etablerar sig i landet. Som ett led i det arbetet är Säkerhetspolisen remissinstans till Migrationsverket vid uppehålls- och medborgarskapsansökningar. Den 9 mars medverkade biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö i Aktuellt, för en intervju om hur samarbetet med Migrationsverket fungerar i praktiken.

Han sa bland annat att Säkerhetspolisens bedömning görs inom ramen för Migrationsverkets ansökningsprocess. Säkerhetspolisen är enbart remissinstans för det fåtal individer som bedöms kunna utgöra ett säkerhetshot. Johan Sjöö sa bland annat att:

– Vi tittar på var man kommer ifrån. Vad man gjort tidigare. Har man tillhört någon organisation, gruppering eller något nätverk som ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet? Vi tittar också på vad man gör i dag och kan komma att göra här i Sverige.

Just nu ligger mycket fokus på terrorrelaterade ärenden, men det finns även andra potentiella säkerhetshot. Flyktingspionage är ett exempel.

Johan Sjöö poängterade också att en misstanke om konkret brottsavsikt alltid leder till polisiära åtgärder: brottsutredning, tvångsmedel och, i förlängningen, frihetsberövande och rättegång. De säkerhetshot som identifieras i asylprocessen är oftast inte av den karaktären.

– Vi förväntar oss inte i första hand att det kommer terrorister i flyktingströmmen, det vill säga människor med en uttrycklig avsikt och förmåga att begå attentat. Det vi ser är individer som rör sig i grupperingar och miljöer där man sysslar med det vi kallar stödverksamhet: finansiering, rekrytering och logistik.

Trots att de bedömningar Säkerhetspolisen levererar till Migrationsverket inte når upp till en regelrätt brottsmisstanke, finns det en inbyggd rättssäkerhet i processen.

– Dels äger vi inte beslutet. Det gör Migrationsverket. Deras beslut går i sin tur, när det gäller ansökan om uppehållstillstånd, att överklaga till Migrationsdomstolen och vidare till Migrationsöverdomstolen. Dessutom medverkar vi vid löpande omprövningar där de här individerna får möjlighet att räta ut våra frågetecken, säger Johan Sjöö.

Klicka här för att se Aktuellt-intervjun med Johan Sjöö i sin helhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klicka här för att läsa mer om remissförfarandet i utlänningsärenden.