Säpo

Bredare hotbild präglade 2018

2019-03-14

Hotbilden mot Sverige är bredare och ser annorlunda ut än för bara några år sedan. Det ökar i sin tur behovet av att skydda de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället – ett arbete där det fortfarande finns brister. Det konstaterar Säkerhetspolisen i sin årsbok för 2018, som publiceras den 14 mars.

Säkerhetspolisens årsbok 2018

Inom ramen för en gråzon vill andra stater påverka Sverige för att nå sina säkerhetspolitiska mål, utan att provocera fram en militär konflikt. Säkerhetspolisen konstaterar i årsboken att påverkansoperationer, strategiska uppköp och elektroniska angrepp är några av de metoder som används.

– Under senare år har vi sett framför allt Ryssland utveckla en förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater. Denna utveckling skapar behov av en ökad förmåga hos både Säkerhetspolisen och andra myndigheter som har ansvar för att agera mot brottslighet och andra aktiviteter som sker i gråzonen, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Fortfarande brister i säkerhetsskyddet

Det ökade underrättelsehotet ställer krav på skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället. Även om det blir bättre finns det fortfarande brister inom säkerhetsskyddet. Det visar den uppföljning som Säkerhetspolisen har gjort av en tidigare säkerhetsskyddsinventering hos cirka hundra myndigheter.

– Säkerhetspolisen välkomnar den nya säkerhetsskyddslagen som börjar gälla den 1 april. Lagen ställer höga krav på myndigheter och företag när det gäller deras säkerhetsskyddsarbete. Det här är avgörande inte minst när vi nu bygger upp vårt totalförsvar, säger Klas Friberg.

Uppdrag att skydda valet

För Säkerhetspolisen präglades 2018 också av valet och regeringsbildningen. Säkerhetspolisens uppdrag handlade om att säkerställa att politikerna kunde genomföra sina uppdrag på ett tryggt och säkert sätt, att skydda valet från påverkan från främmande makt och att reducera sårbarheterna hos de myndigheter som var involverade i valet.

– Ingen omfattande påverkanskampanj i syfte att påverka det svenska valet ägde rum. Genom vårt arbete har Säkerhetspolisens bild av hur, med vilka verktyg och med vilka målsättningar främmande makt bedriver påverkan mot Sverige förbättrats avsevärt, säger Klas Friberg.

Inte bara attentatshot

I Sverige finns tre extremistmiljöer som har som mål att ändra samhällsordningen. Hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön utgör fortsatt det största hotet utifrån ett attentatsperspektiv. Samtidigt finns ett mer långsiktigt hot från vit makt-miljön och den autonoma miljön, som handlar mer om att systematiskt använda våld, hot och trakasserier för att avskaffa eller ändra vårt demokratiska styrelseskick.

Säkerhetspolisen konstaterar i årsboken att extremistmiljöernas verksamhet förändrats de senaste åren.

– Vi har en främlingsfientlig och radikalnationalistisk idéströmning som ökar i samhället, där vi ser att vit makt-miljön och lösare främlingsfientliga grupper närmar sig varandra. Det här är en utveckling som Säkerhetspolisen följer noga inom ramen för vårt uppdrag att förhindra brott och skydda demokratin, säger Klas Friberg.