Säpo

Lagstiftningen måste följa samhällsutvecklingen

Ett nytt EU–direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att låta brottsbekämpande myndigheter få tillgång till information från meddelandetjänster i appar och sociala medier. Men ett förslag som bereds i Regeringskansliet innebär att Sverige nu avstår från den möjligheten. Konsekvensen blir att svenska brottsbekämpande myndigheter kommer att sakna viktiga och moderna verktyg för att hantera terroristbrott, spioneri och annan allvarlig brottslighet. Regeringen måste nu skyndsamt utreda frågan.

(Debattartikel i Dagens Nyheter 2020-01-22)

Trafik- och lokaliseringsuppgifter har med tiden blivit ett allt viktigare verktyg i brottsbekämpningen. Dessa uppgifter är ofta den första och enda ingången i ärenden som rör terrorism, spioneri och andra grova brott. I många fall är uppgifterna också helt avgörande för att utredningarna ska nå det stadium där andra insatser kan sättas in.

Men de senaste åren har brottsbekämpningen tappat mark i förhållande till brottsligheten. Samtidigt som teknikutvecklingen gått framåt har lagstiftningen släpat efter. Möjligheterna att ta reda på vem som har varit i kontakt med vem, när detta skett och var är i dag kraftigt begränsade.

En orsak är att flera av operatörerna i Sverige har minskat och i vissa fall helt stoppat lagringen av trafik- och lokaliseringsuppgifter till följd av en dom i EU-domstolen i december 2016.

Den 1 oktober 2019 infördes nya regler om datalagring i Sverige. Regleringen innebär en fortsatt begränsning av datalagringen och har lett till att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att förebygga, förhindra och utreda brott är fortsatt försämrad jämfört med tidigare.

I sammanhanget bör sägas att datalagring inte handlar om att spara innehållet i kommunikationen. Det handlar om att kunna se vilka individer som har kommunicerat med varandra samt när och var det skedde, vid de tillfällen det finns misstankar om allvarlig brottslighet.

En annan orsak till att brottsbekämpningen tappat mark i förhållande till brottsligheten är att allt mer kommunikation sker via krypterade meddelandetjänster i appar och sociala medier. I princip i varje ärende som Säkerhetspolisen hanterar sker kommunikationen mellan de inblandade på detta sätt.

Facebook messenger, WhatsApp och Snapchat är exempel på appar som dagligen har miljarder användare världen över. Och till skillnad från operatörer för traditionella kommunikationstjänster har företagen bakom sociala medier i dagsläget ingen skyldighet att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter eller lämna ut uppgifter om kommunikationen.

Att inte få tillgång till dessa uppgifter har redan fått allvarliga konsekvenser för Säkerhetspolisens arbete. Det har blivit svårare för oss att upptäcka och förhindra terroristbrott. Även kontakterna med andra länder blir lidande, eftersom vi inte kan bistå med att hitta svenska kopplingar till internationell terrorism. Det har också fått konsekvenser när det gäller att utreda främmande makts illegala verksamhet mot Sverige, spioner kan alltså få lättare att verka på svensk mark och vi får svårare att spåra dataintrång mot svenska skyddsvärda verksamheter. Ett exempel från Säkerhetspolisens verksamhet:

Säkerhetspolisen hanterar i sitt underrättelseflöde information om att en aktör har planerat ett attentat tillsammans med en person bosatt i annat europeiskt land. Eftersom de kommunicerar via meddelandetjänster i appar och sociala medier kan vi inte ens bevisa att de båda har haft kontakt.

Samtidigt finns en lösning på en del av problematiken. Ett EU-direktiv som bland annat innebär att medlemsstaterna kan införa reglering som medför att meddelandetjänster i sociala medier ges samma skyldigheter att bistå brottsbekämpande myndigheter som traditionella operatörer. Men i ett förslag som bereds i Regeringskansliet undantas sådana meddelandetjänster från lagringsskyldighet i Sverige. Detta samtidigt som teknikutvecklingen fortsätter att gå framåt, en utveckling som brottslingarna självklart använder.

Säkerhetspolisen anser att förslaget kommer att få allvarliga konsekvenser för svensk brottsbekämpning. Regeringen måste därför skyndsamt utreda och införa lagringsskyldighet.

Det går inte att mäta hur utvecklingen av den grova kriminaliteten och den brottslighet som riktar sig mot Sveriges säkerhet har påverkats av att brottsbekämpningen under flera år fått försämrade möjligheter. Teknikutvecklingen har medfört att viktiga verktyg som samhället under lång tid bedömt att brottsbekämpande myndigheter behöver ha tillgång till, blivit mer eller mindre verkningslösa. Samtidigt som brottsbekämpningen har förlorat viktiga verktyg så har extremistmiljöerna vuxit, underrättelsehotet ökat och andra grova brott har blivit fler.

Genom att möjliggöra för de brottsbekämpande myndigheterna att vid misstankar om allvarliga brott inhämta uppgifter om vem som har kommunicerat med vem via meddelandetjänster i appar och sociala medier, skulle en del av den brottsbekämpande förmågan som gått förlorad under senare år kunna återfås. En möjlighet som det nu föreslås att Sverige skjuter på framtiden.

För brottsbekämpningen i Sverige är detta mycket allvarligt. Vi har här en möjlighet att återta delar av det försprång som tekniken givit brottsligheten, men får alltså inte den möjligheten. Detta måste åtgärdas. Säkerhetspolisen anser att det även i svensk lagstiftning snarast behöver införas ett sådant lagringskrav. Meddelandetjänster i sociala medier bör omfattas av samma skyldigheter som traditionella operatörer.

I april i år föreslås en ny lag om hemlig dataavläsning träda i kraft. Det är bra, men den lagen löser inte problematiken som vi här beskriver. Dessutom riskerar effekterna av lagen att reduceras om det förslag som nu bereds blir verklighet.

Säkerhetspolisen arbetar varje dag för ett säkrare Sverige. Samtidigt står vi inför en verklighet där den grova brottsligheten ständigt bryter ny mark, extremistmiljöerna är större än någon gång tidigare och underrättelsehotet mot Sverige fortsätter att öka. För Sveriges säkerhet är det avgörande att lagstiftningen anpassas efter såväl samhällsutvecklingen som den tekniska utvecklingen.

Klas Friberg, Säkerhetspolischef