Säpo

Främmande makt utnyttjar brister i svenskt säkerhetsskydd

2021-01-11

Främmande makt använder allt oftare cyberspionage för att inhämta information och bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Säkerhetspolisen bedömer att metoden kommer att bli allt viktigare framöver. Samtidigt finns brister i säkerhetsskyddet.

- Hotbilden mot Sverige är bredare och mer komplex än tidigare. Angrepp och aktiviteter från främmande makt riktar sig mot grundläggande fri- och rättigheter, vårt ekonomiska välstånd, vårt politiska beslutsfattande och vår territoriella suveränitet. Det är angrepp som pågår här och nu och som påverkar vår demokrati, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Digitalisering och teknikutveckling har bidragit till att utveckla främmande makts förmåga inom bland annat cyberspionage. Den kunskap och information som kartläggs och blir stulen från svenska företag och inom världsledande forskning och innovationer i Sverige kan värderas till miljardbelopp varje år.

Samtidigt är sannolikt mörkertalet stort. Eftersom säkerhetsskyddsarbetet inte är prioriterat i tillräckligt hög grad, saknas ofta förmåga att såväl förhindra som att upptäcka intrång från en kvalificerad aktör.

Cyberspionaget handlar också om att stjäla uppgifter av betydelse för Sveriges säkerhet, försöka påverka svenskt beslutsfattande på ett olovligt sätt eller bedriva annan säkerhetshotande verksamhet.

- Säkerhetspolisen bedömer att cyberspionage kommer att bli allt viktigare framöver för främmande makt, både när det gäller informationsinhämtning och förstörande angrepp, säger Klas Friberg.

Ett 15-tal länder bedriver idag olika former av spionage och annan säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. Ryssland, Kina och Iran utgör de största hoten. Regimerna i dessa stater har som mål att, förutom att skapa stabilitet för den egna regimen, stärka sitt lands status som ekonomisk, politisk och militär stormakt. Ryssland, Kina och Iran bedriver också underrättelseverksamhet som utgör hot mot enskilda personers liv och hälsa.

- Främmande makt använder hela sina samhälles resurser strukturerat och systematiskt, samordnar olika medel och agerar både på egen hand och via ombud för att nå sina mål. Sverige är i dag inte tillräckligt väl rustat för att möta detta hot, säger Klas Friberg.

Främmande makts ökade förmåga och aktivitet i kombination med de brister som finns inom säkerhetsskyddsarbetet för bland annat med sig att jobb och kunskap försvinner från Sverige, vårt politiska beslutsfattande påverkas och Sveriges territoriella suveränitet utmanas. Dessutom riskerar Sveriges totalförsvarsförmåga att röjas allt eftersom den byggs upp.

- Sverige måste bli bättre på att möta hotet genom att säkerhet prioriteras högre såväl på den strategiska politiska nivån, hos våra myndigheter och i näringslivet. Vi måste få på plats en samlad nationell ansträngning och inte minst måste säkerhetsskyddet förbättras, säger Klas Friberg.