Placeholders logotyp, till startsidan

Ökade säkerhetshot mot Sverige

Publicerad 18 mars 2021

Säkerhetshoten mot Sverige har ökat och bedöms fortsätta öka de närmaste åren. Hotet kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism. Angriparna har fått en ökad förmåga som stöds av både digitalisering och polarisering i samhället. Den pågående pandemin och brister i säkerhetsarbetet bidrar till att förstärka sårbarheterna. Det konstaterar Säkerhetspolisen i årsboken för 2020.

Säkerhetspolisens årsbok 2020. Pdf, 11.5 MB. (Pdf, 11.5 MB)

Hotet från främmande makt har breddats och blivit mer komplext. Säkerhetspolisen kan se att fler stater riktar sin säkerhetshotande verksamhet mot fler områden – grundläggande fri- och rättigheter, ekonomi, politiskt beslutsfattande och den territoriella suveräniteten. Det görs också fler kopplingar mellan olika områden. Till exempel används ekonomiska påtryckningar för att nå politiska mål. Samtidigt brister säkerhetsskyddet.

- Det traditionella underrättelsehotet består, samtidigt som främmande makt har intensifierat sin säkerhetshotande verksamhet. Angrepp på regimkritiker i Sverige och utomlands tyder på en ökad riskbenägenhet hos främmande makt och vi har också sett fall med statsunderstödd terrorism, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

I årsboken Säkerhetspolisen 2020 ges en nulägesbild av hotet mot Sverige. Säkerhetspolisen konstaterar att Sverige är ett attraktivt mål för främmande makt och bedömer att underrättelsehotet kommer att fortsätta öka. Bland annat riktar sig främmande makt mot kommersiella mål, militära mål, teknik, forskning och utveckling samt människor som sökt sin fristad i Sverige. Främmande makt kommer också fortsatt att försöka påverka svenska politiska ställningstaganden. Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör det allvarligaste hotet.

- Hotet från främmande makt kan ha fler syften samtidigt och vara både direkt och indirekt. Målet kan vara både regimstabilitet och att stärka det egna landets status som stormakt. Att inte alla aktiviteter är avsedda att direkt skada Sverige, men gör det indirekt, bidrar till att göra hotet mer komplext.

Samtidigt som hotet i flera fall är högt är verksamheternas förmåga att skydda sig låg. Cyberangrepp i kombination med bristande säkerhetsskydd riskerar att röja Sveriges totalförsvarsförmåga allt eftersom den byggs upp. Ett fungerande säkerhetsskydd är avgörande för att skydda Sverige mot angrepp.

Inom flera sektorer som Säkerhetspolisen undersökt finns brister i säkerhetsskyddet. Det gäller till exempel forskning och utveckling där det pågår arbete av betydelse för Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen ser också brister i säkerhetskänsliga verksamheter, bland annat i arbetet med säkerhetsskyddsanalyser, IT-säkerheten och personalsäkerheten.

Den pågående pandemin har inneburit nya sårbarheter som utnyttjas av både främmande makt och våldsbejakande extremister. Främmande makt bedriver desinformation och visar intresse för nya sektorer. Samtliga våldsbejakande extremistmiljöer använder pandemin i sin propaganda och knyter den till ideologiska argument.
Attentatshotet från den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande högerextremistiska miljön är fortsatt förhöjt. Samtidigt finns ett långsiktigt hot mot demokratin där samtliga tre extremistmiljöer genom hot och våld hindrar människor från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.

- Den tilltagande polariseringen i samhället, och också den polariserande retoriken, bidrar till extremistmiljöernas tillväxt. Bidrag i form av offentliga medel ökar handlingsutrymmet och ny teknik ger våldsbejakande extremistmiljöer större möjligheter att dolt bedriva säkerhetshotande verksamhet.

Inom den högerextrema miljön har gränsen mellan våldsbejakande och icke våldsbejakande högerextremism blivit allt mer diffus och intresset för miljö- och djurrättsfrågor har ökat. Det förekommer också glorifiering i sociala medier vad gäller attentat.

Säkerhetspolisen konstaterar att riskerna för Sveriges säkerhet har blivit större och att fler behöver agera mot säkerhetshotet.

- Säkerhetspolisens uppdrag är att skydda Sverige och säkra framtiden för demokratin. Vi ser att det behövs en samlad nationell ansats på alla nivåer i samhället som ger förutsättningar för att kunna hantera såväl hotet från främmande makt som våldsbejakande extremism, men också de sårbarheter som finns. Det här är ingenting som kan vänta. Hoten är reella och de finns här och nu, säger Klas Friberg.

Publicerad

 18 mars 2021

Dela denna artikel

Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter, Instagram och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor