Omvärldsläget påverkar Sveriges inre säkerhet

Rysslands invasion av Ukraina har i grunden förändrat den europeiska säkerhetsordningen och också säkerhetsläget i Sverige.

– Den ryska regimens agerande är oförutsägbart och Ryssland utgör ett allvarligt hot även mot Sveriges inre säkerhet. Hotet ska betraktas utifrån att Ryssland ser Sverige som en del av Europa och en del av Nato och vi kan förvänta oss att ryska säkerhetshotande aktiviteter mot Sverige ökar, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Säkerhetspolisen har identifierat tre sektorer där det finns skäl att vara särskilt vaksam för att motverka spionage och sabotage. Sektorerna är energiförsörjning, telekom och transporter av kritiska leveranser. Det är sektorer där angrepp mot Sverige skulle kunna orsaka skada även för övriga Europa.

Säkerhetspolisen ser en utveckling där Ryssland i större utsträckning än tidigare förväntas använda icke-officiella plattformar som rysk diaspora, institutioner och företag i Sverige samt cyberangrepp för inhämtning av information. Det kan också handla om annan säkerhetshotande verksamhet som sabotage, desinformation eller att regimen använder sig av våldsbejakande extremister för att destabilisera det svenska samhället.

Det försämrade säkerhetsläget leder till ett bredare författningshot. Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap vilket riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet.

– Utvecklingen innebär att hotet, både attentatshotet och hotet mot vår författning, kan uppstå i den breda extremismen. Det här är en utveckling som spelar främmande makt i händerna. Om färre står upp för demokratin riskerar både motståndskraft och försvarsvilja att minska, säger Charlotte von Essen.