Sveriges EU-ordförandeskap
2023 är Sverige ordförandeland i EU från 1 januari till och med 30 juni. Säkerhetspolisen ansvarar för det övergripande personskyddet kopplat till möten och aktiviteter inom ramen för ordförandeskapet.
Under det halvår som Sverige är ordförande kommer svenska ministrar, tjänstepersoner och företrädare att leda omkring 2000 möten. Av dessa kommer runt 150 möten att hållas på platser utspridda över hela Sverige, från Malmö till Kiruna.
Personskyddet
Under EU-ordförandeskapet ansvarar Säkerhetspolisen för personskyddet. Det vill säga det nära skyddet av de skyddspersoner som Säkerhetspolisen har ansvar att skydda. Där ingår den centrala statsledningen men även besökande regeringschefer och statschefer, samt företrädare för internationella organisationer.
Det är ett arbete som sker i nära samarbete med en rad olika myndigheter. Inte minst Polismyndigheten som ansvarar för distansskyddet, så som avspärrningar och eskorter.
Hotbildsbedömningar
Säkerhetspolisen gör löpande hotbildsbedömningar och följer utvecklingen i de våldsbejakande extremistmiljöerna och underrättelsehotet från främmande makt. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden, Rysslands angrepp på Ukraina, den svenska Natoansökan och omvärldens reaktioner på denna är exempel på sådant som Säkerhetspolisen tar hänsyn till, även i arbetet med EU-ordförandeskapet.
Senast ändrad
16 januari 2023
EU-ordförandeskapet
Det svenska EU-ordförandeskapet 2023 pågår mellan 1 januari till 30 juni. Ministerrådets ordförandeskap roterar mellan EU:s medlemsländer och hålls under en sexmånadersperiod.
Ordförandeskapets huvuduppgifter är att planera och leda mötena i rådet och dess förberedande organ samt att företräda rådet i förbindelserna med övriga instruktioner. Landet som är ordförande ska bland annat:
- Driva rådets arbete med EU:s lagstiftning framåt
- Säkra kontinuiteten i EU:s agenda
- Se till att lagstiftningsprocesserna sker på ett ordnat sätt och att medlemsländer samarbetar.
Dela denna artikel